Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom. Under denna kejserliga parkpromenad gjorde jag
bekantskap med flera bemärkta personer af Napoleons omgifning.
Namnet Cambacérés har god klang vid sidan af namnet Bonaparte;
den nuvarande hertigen är en lång och torr gubbe med ett
ovanligt litet gulblekt hufvud och svart sidenglänsande peruk, han är
öfverceremonimästare och bär en gredelin sidenfrack, han anses
kvick men spelar ej någon framstående roll utom hofvet. Hertig
de Bassano hör till samma kategori, lång och rak med ståtlig
hållning men utan egentlig distinktion; han är
öfverstekammar-herre. Dessa namn jämte namnen Edgard Ney, prinsessan
d’Ess-ling (öfverhofmästarinnan) och hertig de Tarente höra alla till
Napoleon J:s historia. Den sistnämnde jämte grefve d
Aygue-vives och baron Morio de Lisle blefvo anställda hos Carl XV som
uppvaktande. General Rolin, som är ett slags förste hofmarskalk
och styr det hela, meddelade mig de planer, som uppgjorts för
kungens vistelse i Frankrike, och begärde härvid mina råd; vi två
konfererade sedan dagligen. Han är en liten, liflig, gråhårig man,
som har kejsarens förtroende; han har under sitt befäl tre
palatsprefekter och en mängd andra lägre funktionärer. General Fleury
är öfverhofstallmästare och anses som en auktoritet i fråga om
god smak. Han var en af de förste, som läto förmå sig att förena
sina öden med Louis Napoleons, och lefver nu i kejsarens
intimitet samt får sina spelskulder af denne betalda.
Första aftonen på S:t Cloud slutade vid lampsken i salongen.
Kungen förevisade en samling fotografier, bland hvilka en utsikt
af Ulriksdal, tagen vid midnatt, gaf sällskapet en idé om våra
sommarnätter. Marskalk Vaillant höll härvid ett föredrag öfver
dessa ljusa nätter. Han anser sig själf vara en stor
vetenskapsman, isynnerhet framstående botanist. Jag erfor detta, då jag som
militärattaché för tre år sedan gjorde honom min uppvaktning i
krigsministeriet. Införd i en sal, där han, omgifven af skrifvande
adjutanter, gick fram och tillbaka i skjortärmarna, mottogs jag
med orden: »Jaså, ni är svensk. Hvad heter haricots på svenska?»
»Bönor», svarade jag, något förvånad öfver den föga militäriska
fråo-an. »Ni hade orätt . crenmälde nu marskalken, i det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
