- Project Runeberg -  Minnen / Del 2. 1863-1865 /
6

(1911-1913) [MARC] Author: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\ i beslöto därför, Louis Wrede, Edholm och jag, att
tillsammans göra en lång promenad utom staden och togo vägen genom
Skanstull.

En vacker vinterdag har någonting härligt öfver sig,
isynnerhet när den inträffar plötsligt efter en period af fuktig luft, tung
himmel och smutsiga gator. Träden, som förut sett ut som svarta
skelett, framträda nu i täcka grupper med de hvita grenarna
af-tecknande sig mot en azurblå himmel. De lysa i solen som
juvelsmycken, fotstegen knarra i snön, lungorna inandas ren luft, man
känner sig glad och upplifvad.

Vi beundrade den vackra utsikten frän Blecktornet och
återvände till staden förbi Katarina kyrka, hvars kyrkogård gjorde

ett synnerligen egendomligt intryck. Grafvar och kors, helt och
hållet öfvertäckta med ett hvitt dok, tycktes klädda som till fest,
och de omgifvande stängslen hade genom rimfrosten förvandlats
till de finaste filigransarbeten.

Vi stego ner för trapporna vid Mosebacke, som dominerar

Stockholm, och följde hamnen nu i dvala, men hvars farkoster

likna puppor, som endast inväntade våren för att återtaga sin flykt.

Men öfvergifvom poesien och dess bilder, det kan vara tid att
tänka på något mera substantiellt. Sedan vi nedanför slottet

lämnat hamnen, gingo vi in på källaren Svensson, där vi hvilade
ut samt intogo middag, språkande vid glaset om vår lilla utflykt.
Tjuguårig vänskap framkallar så många gemensamma minnen,
hvarför samtalsämnena aldrig behöfva tryta. Man känner så väl
hvarandras intima lif, de goda liksom de mindre goda egenskaperna,
också är det städse lätt att komma väl öfverens.

Efter middagen skulle Edholm på en politisk sammankomst
hos Erik Sparre, ordföranden i den konservativa klubben. Wrede
och jag gingo i stället att tillbringa ett par timmar hos Robert
Lundberg, hvilken till följd af ett benbrott sedan några veckor hölls
bunden vid sängen. Hans hustru samt hans svägerska fru
Wolf-fram bjödo på en bål punsch. Kungen kommer ofta och besöker
sin lifmedikus under dennes sjukdom. Lundbergs kvickhet
behagar honom, hans punsch likaså.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdminnen/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free