Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jo jcin.
Kungen firade sin namnsdag den 28 med att inbjuda en del
af sin omgifning till supé. Man dansade några danser med
hof-fröknarna och med den lilla prinsessan. Bland gästerna befann sig
äfven Johan Liljencrantz, nyss utnämnd till kammarherre hos
drottningen. Det var en gärd åt hans sårade fåfänga, som förfördelats
därigenom, att tvenne äldre kaptener, hvilka dock senare än L.
inträdt i konungens stab, tagit tur före honom vid befordran till
adjutant. Liljencrantz, förargad häröfver, hade genast begärt sitt
afsked från staben.
Kungen, helt stolt öfver att sålunda hafva klarerat saken, var nog
nådig att härutinnan vädja till mitt omdöme. »Har jag icke skött
saken slugt?» frågade H. M. »Det är ej min åsikt», svarade jag.
»L. har endast blifvit behandlad enligt de militära lagarna, och om
han icke är belåten, så mycket värre för honom. Vore jag kung,
ville jag ej i min omgifning tåla ett dylikt uppträdande. »Den
mannen vill jag icke hafva till fiende», återtog H. M., »han kunde
skada mig; jag vill genom ynnestbevis binda honom vid mig.
Under middagen hos professor Malmsten i går blef jag
tillfrågad af dennes bror statsrådet om min tanke rörande kriget, och
då jag erkände, att jag i egenskap af militär önskade gå i fält,
utfor han: »Huru, därför att Ni och Edra gelikar vilja slåss, skall
landet blifva ruineradt?» »Jag är öfvertygad, svarade jag, att
om Sverige med utsikt till framgång börjar ett krig, och om det
sker på bekostnad af den makt det hjälper, så blir detta en
verklig fördel för landet. Ett fälttåg under nuvarande förhållanden
skulle för öfrigt återupplifva folkets ridderliga anda; jag tror icke,
att det är nog för ett folks ära att i lugn och ro tillverka ost och
fabricera järn; för att kunna göra sig respekterad, såväl inåt som
utåt, får en regering ej vara likgiltig för hvad som försiggår i
Europa utan måste tänka på att hålla sitt lands fana högt.»
Statsmannen tryckte till slut min hand och förklarade, att han
icke vore rädd för kriget; han fördömde lord John Russells politik
samt prisade kung Carl XV:s konstitutionella sinnelag, och vi
skildes åt som de bästa vänner i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
