Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde kvarstå i armén, då jag blefve öfverintendent, hvarför vi
kommo öfverens om att bedja Söderberg dröja med inlämnandet
af sin afskedsansökan ännu några veckor, så att man finge se,
huruvida den nu föreslagna konferensen skulle åstadkomma fred,
hvars inträdande jag hade gjort som villkor för att redan nu
antaga platsen.
Detta tillstånd af ovisshet är mig emellertid ganska obehagligt
af flera skäl.
Allmänheten sysselsätter sig ganska mycket med en artikel,1
som Henning Hamilton dessa dagar låtit införa i tidningarna och
hvari han söker försvara förre danske konseljpresidenten Hall
gentemot Manderströms dementi af vissa hans påståenden. Hall
hade nämligen yttrat, att Sverige återtagit sitt gifna löfte om en
allians mellan de två rikena utan att med fog kunna grunda detta
sitt beslut på utfärdandet af novemberförfattningen om Schleswigs
införlifvande med Danmark, eftersom den svenska regeringen
erhållit kännedom om denna författning samt till och med tillrådt
densamma. I anledning af ifrågavarande dementi säger nu
Hamilton, att efter hvad som passerat mellan honom och Hall samt på
grund jämväl af de depescher, som han meddelat Hall, denne varit
fullt berättigad att uttala sig, såsom han gjort, och att om något
fel vore begånget, så toge han, Hamilton, det på sitt ansvar.
Detta vill med andra ord säga, att Sveriges politik varit
tvetydig, eller att Hamilton i det kritiska ögonblicket vid sidan af
de officiella instruktionerna äfven tagit hänsyn till kungens
personliga mot desamma stridande mening. Det är ganska troligt,
att Hamilton, sedan han ingifvit danska regeringen förhoppningar,
hvilka icke realiserats, velat begagna det nu erbjudna tillfället för
1 I Posttidningen den 4 april. H. vänder sig här mot en uppsats i Nya Dagligt
Allehanda den 14 mars, hvart bestrides sanningsenligheten af ett af Hall fälldt yttrande. Denne
hade nämligen sagt, att Hamilton den 16 nov. 1863 ägt kännedom om, att hans regering,
som då mottagit underrättelse om novemberförfattningens antagande, betraktade frågan om
allianstraktaten såtillvida afgjord, att den nödiga fullmakten oförtöfvadt skulle komma honom
till handa. Hamilton medger sig också hafva yttrat, att han dagligen väntade den för trakia
tens afslutande nödiga fullmakten, samt förklarar, att Hall fullt sanningsenligt angifvit de båda
regeringarnas ståndpunkt till alliansfrågan. Om något misstag begåtts, vore det på Hamilton
ansvaret därför borde falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
