Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har redan (s. 52) omnämnt, huru Schliemann, häri
följande sin vän Burnouf, förklarar uppkomsten af
hakkorset (bild 33): dess upprinnelse är indisk, och det är
ursprungligen en bild af de två korslagda trästycken, i
hvilkas midt man borrade med en tredje pinne, till dess eld
uppkom. Man använde denna metod särskildt för
frambringande af helig eld, liksom den svenska allmogen i
farsotstider tror elden å husens härdar vara besmittad,
släcker den och framkallar ny, ren eld genom att gnida mot
hvarandra tvänne trästycken. Mot den anförda tolkningen
har emellertid med fog blifvit anmärkt, att hakkorset icke
gärna kan beteckna denna metod att frambringa eld,
alldenstund just det, som skulle locka fram elden, den i
midthålet roterande pinnen alldeles saknas — de två
korslagda trästyckena betyda utan den alls intet. Man har
ytterligare anmärkt, att ehuru de indiska heliga skrifterna
innehålla de mest detaljerade föreskrifter angående de
framför altaren befintliga träkorsen, ur hvilka elden
framlockades, finnes dock intet ord om att dessas armar skulle
ytterst vara böjda. Böjningen hade för eldens
frambringande icke den minsta praktiska betydelse, och hakkorset
svarar således icke fullt mot det, för hvilket det af
Burnouf uppgifvits. Dess upprinnelse och dess betydelse äro
helt andra.
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
