Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 10 -r
jag kunnat döma, voro fullkomligt i stånd att uppfylla
utan bistånd af icke fackmän. Vidare gaf jag henne
en vink om, att en författare kan ha rätt att vänta
sympati och uppmuntran i sitt eget hem.
Ethelbertha svarade, att jag naturligtvis mycket
väl visste hvad hon menade. Hon hade alls icke tänkt
på mig, och hvad Jephson beträffar, så var nog också
han en ganska klok karl (Jephson är förlofvad), men
hon kunde icke inse nödvändigheten af att inkalla halfva
församlingen som medarbetare. (Ingen hade tänkt
på att anmoda halfva församlingen. Men
Ethelbertha uttrycker sig så underligt ibland.) Hvad visste
väl ett par okunniga ungkarlar om lifvet och om den
mänskliga naturen? Hvad särskildt Mac Shaugnassy
beträffade, så var hon af den åsikten, att om vi endast
önskade pressa ur honom allt hvad han visste, och
lyckades förmå honom att hålla sig till ämnet, så skulle
hans visdom mycket väl kunna få rum på en sida.
Min hustrus nuvarande uppfattning af Mac
Shaug-nassys kunskaper är i själfva verket följden af en
reaktion. Då de första gången träffades, kommo de
synnerligen väl öfverens, och då jag återvände till
förmaket efter att lyst honom ned för trappan, voro
hennes första ord: »Hvad den där herr Mac Shaugnassy
är för en underbar människa! Det förefaller, som om
han skulle veta allting.»
Detta karaktäriserar i själfva verket mannen.
Det förefaller, som om han skulle ha ett alldeles
outtömligt kunskapsförråd. Han vet mera än någon
annan människa jag träffat, och ibland kan det hända,
att hans uppgifter äro öfverensstämmande med
sanningen, men i allmänhet utmärka de sig för en ovanlig
opålitlighet. Hvarifrån han hämtar allt sitt vetande
är en hemlighet, som ännu ingen lyckats utforska.
Ethelbertha var mycket ung, då vi gifte oss. (Vår
förste slaktare höll på att mista oss som kunder
därigenom att han kallade henne »lilla fröken» och
skickade en hälsning med henne till mamma. Hon kom hem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
