Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET
Jag kan icke på samvete säga, att vi hunno med
något vidare under vår första sammankomst.
Det var Browns fel. Han måste nödvändigt börja
med att berätta för oss historien om en hund. Det
var den gamla, gamla berättelsen om hunden, som
hvarje morgon brukade gå till en viss bagarbod
med en penny i munnen och få ett bröd af motsvarande
värde. En morgon försökte bagaren emellertid lura
hunden genom att gifva honom ett bröd, som endast
kostade hälften så mycket, hvarpå hunden skyndade
ut på gatan och hämtade en polis. Brown hade hört
denna praktblomma för första gången samma
eftermiddag och kunde nu icke tänka på något annat.
Det har alltid utgjort en gåta för mig, hvar Brown
kan ha tillbragt de sista hundra åren. Han brukar
hejda sina vänner på gatan med orden: »Jag måste
nödvändigt tala om för dig en så ypperlig historia!»
Och sedan berättar han ett af Noaks bäst kända skämt
eller någon historia, som Romulus säkert
ursprungligen talade om för Remus. En vacker dag kommer
väl någon att tala om för honom berättelsen om Adam
och Eva, och då tycker han nog, att han fått ett
präktigt ämne, som skulle lämpa sig att använda som stoff
till en roman.
Han har dessutom den lilla svagheten att uppgifva
dessa gamla apokryfiska berättelser såsom sina egna
personliga erfarenheter eller i bästa fall såsom
händelser, hvilka någon af hans aflägsnare släktingar
upp-Fyra man om en bok. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>