Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 173 -r
for han, »men nog aktar man sig för att gifta sig med
henne. Det skulle inte vara vidare uppbyggligt. En man
vill ha en hustru, som han kan respektera — någon,
som står än smula högre än han och kan höja honom
ett trappsteg — någon, som han kan se upp till och dyrka.
En hustru bör vara en gudinna, en ängel — en–».
»Du tycks ha träffat den utkorade», afbröt jag honom.
Han blef mörkröd i ansiktet och började plötsligt
med stor ifver studera mönstret på mattan. Men i
nästa ögonblick såg han upp, och hans ansikte var som
förvandladt.
»Ack, herr Mac Shaugnassy!» utbrast lian med en
verkligt manlig, uppriktig klang i rösten, »ni anar inte,
huru god, huru ädel hon är! Jag är inte ens värdig att
uttala hennes namn. Och hon är så bildad också. Jag
såg henne i Toynbee Hall tillsammans med ett sällskap
af snobbar. Det skulle lia roat er att höra henne, herr
Mac Shaugnassy. Hon gjorde narr af alla människor
och taflor — hvilken lärdom, hvilken kvickhet,
hvilken stolthet! Jag följde dem ut och öppnade
vagnsdörren för henne, och hon drog åt sig sin klädning och
såg på mig som om jag skulle ha varit smutsen på gatan.
Och jag önskar sannerligen att jag vore det, ty då skulle
jag kanske en dag få kyssa hennes fot.»
Hans rörelse var så sann, att jag inte kände någon
lust att skratta åt honom.
»Fick du reda på hvem hon var?» frågade jag.
»Jag hörde den gamle herrn säga till kusken: ’Kör
hem’, ocli sedan sprang jag efter vagnen hela vägen
till Harley Street. Hennes namn är Trevior — Hetty
Trevior.»
»Fröken Trevior!» utbrast jag, »en lång, mörk flicka
med rufsigt liår och vattniga ögon?»
»Ja, lång och mörk», svarade han, »och med ett hår,
som tycks vilja försöka nå hennes läppar för att kunna
kyssa dem, och ljusblåa ögon. Och hundratrettiosju
bodde de.»
»Det äger sin riktighet, min käre Smith», sade jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
