Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 215 -r
guren. Några herrar skulle säkert med förenade
krafter ha lyckats lyfta den från golfvet och hålla
fast den i ett hörn. Men det är få människor gifvet
att bibehålla fattningen i farans stund. De, som icke
äro närvarande, tala alltid om, huru dumma de
närvarande måtte lia varit, och de, som voro
närvarande, tänka alltid efteråt på, huru enkelt det skulle ha
varit att göra det ena eller det andra, om de blott
kommit att tänka därpå.
Fruntimren blefvo hysteriska ocli herrarne ropade
om hvarandra motsägande order. Två af dem
rusade på figuren, hvilket endast hade till följd att den
rubbades ur sin bana på midten af golfvet och
började stöta emot väggar ocli möbler. En liten ström
af blod syntes på flickans hvita klädning och följde
efter henne längs golfvet. Ställningen började att
blifva kritisk. Kvinnorna flydde skrikande ut ur
rummet. Männen följde efter dem.
Men då framkom ändtligen någon med ett klokt
förslag: »Geibel — hämta Geibel.»
Ingen hade lagt märke till, när han lämnade
rummet, och ingen visste hvar han var. Några
begåfvo sig ut på letning efter honom, och andra, som
voro alltför upprörda att våga återvända till
balsalen, stannade utanför dörren och lyssnade. De
kunde höra hjulens oupphörliga skrapande mot golfvet,
då figuren snurrade rundt, ocli den döfva skrällen,
då den allt emellanåt stötte med sin börda mot
något föremål, som stod i dess väg.
Och under hela tiden fortfor den att med sin tunna,
spöklika röst oafbrutet upprepa samma fraser: »Hvad
ni är söt i afton! — Hvad det har varit varmt i dag.
— ack, var inte så grym! — Jag skulle kunna hålla på
att dansa för evigt med er. — Har ni superat ännu?»
Naturligtvis sökte de Geibel öfverallt utom där han
var. De letade igenom alla rum i huset, rusade bort
till hans eget hem och förspillde dyrbara minuter med
att väcka upp hans gamla döfva hushållerska. Slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
