- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
33

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. I botgörarekapellets trädgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här människorna äro ju bara narrar. Hur skulle under
nuvarande tid ett krig överhuvudtaget kunna vara
möjligt?"

Så kvävde han sina tvivel, även om det vore att
befara, att de inom kort åter skulle komma att dyka upp;
sedan tänkte han, i det han såg på sin klocka, på det
förestående nöjet. Klockan var 5. Nu måste hon komma
vilket ögonblick som helst. Han trodde sig känna igen
henne i en dam, som på något avstånd passerade en
gallergrind vid Rue Quasquier. Hon tycktes honom se
annorlunda ut, men det föll honom in, att sommarmodet
hade kunnat förändra hennes utseende. Men snart
såg han, att han hade misstagit sig. Denna dam var icke
ensam, utan ledsagades av en annan dam. Antagligen
var det engelskor eller amerikanskor, som ville besöka
det till Marie Antoinettes ära resta kapellet och den
avrättade drottningens gamla grav. Julius observerade,
huru de stego upp för trapporna och genomkorsade hallens
inre, i vilken 800 dödade schweizare och andra offer
för revolutionsraseriet, som dödats vid angreppet den
10 augusti, vilade.

Misstaget hade berört honom oangenämt, och han
fortsatte sin vandring. Hans dåliga lynne gjorde, att
han fann minnesmärket i renässansstil, med vilket
bourbonnerna hade prytt Madelainekyrkogården, fulare än
någonsin. Det blev sent, och hon kom inte. Julius
kastade varje gång han vände om, hungriga blickar på
trädgårdsingångarna. Och så skedde det som alltid vid
deras möten; hon var helt plötsligt där, en uppenbarelse,
som fallen från skyarna, eller som uppstånden ur
jorden. En sakta hostning, ett obetydligt ljud som av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free