Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Madariaga - Centauren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att ni äro söta och eleganta? Allt vad de där
dumma gesällerna önska komma åt är gamle Madariagas
pesos, och när de först ha fått dem, så komma de säkerligen
blott att bestå er med en omgång prygel om dagen".
På farmen mottog man talrika besök, unga människor
från grannskapet kommo och hälsade på och
visade diverse fina konster och tricks på hästryggen.
De önskade att få tala med Julius Madariaga under
alla möjliga förevändningar, och begagnade samtidigt
tillfället att prata bort en stund med Chicha eller Elena.
Så var det åter andra unga män från Buenos Ayres*
som bad om nattlogi på farmen, som om de alldeles
händelsevis hade kommit förbi. Men då brummade
dön Madariaga: "Se där, där ha vi ännu en slarver,
som söker efter den spanske farmarens pengar. Om
hanr inte snart lagar sig härifrån, så kastar jag ut
honom."
Och friaren stannade inte länge på farmen, eftersom
patronens fientliga tystnad skrämde honom. Och denna
tystnad fortfor på det mest oroliga sätt, trots att
farmen icke längre erhöll något besök. Madariaga
förhöll sig alldeles tyst och lugn, och hela familjen,
Desnoyers medräknad, aktade och fruktade denna tystnad.
Madariaga åt med nedböjt huvud, och hans ansikte
låg i bistra veck. Ibland tittade han plötsligt
upp från sin mat, först såg han på Desnoyers, sedan på
Chicha för att slutligen fästa sina ögon på sin fru, som
ville han av henne fordra räkenskap över sakernas
ståndpunkt.
Hans "Romantica" existerade överhuvudtaget icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
