Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Herr Marcels avundsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. HERR MARCELS AVUNDSJUKA.
När den gamle Desnoyers övertygat sig om krigets
oundviklighet blev han mycket överraskad. Människorna
hade blivit vansinniga! Var då ett krig tänkbart,
nu då det fanns så många järnvägar, så många
handelsskepp, så många verksamma maskiner och så mycket
arbete i världen? Nationerna skulle komma att ruinera
sig för alltid. De hade vant sig vid en bekvämlighet
och komfort, som för hundra år sedan var fullkomligt
obekant. Kapitalet behärskade världen, och kriget skulle
komma att tillintetgöra det, och redan efter några få
månader skulle det icke mera finnas några pengar.
Desnoyers, i sin egenskap av affärsman var upprörd vid
tanken på, att detta vansinniga krig skulle förslösa
hundratusentals miljoner på krutrök och blodbad.
Eftersom han måste utgjuta sin vrede på något, som
låg nära till hands, gjorde han sina landsmän ansvariga
för denna kolossala dumhet. Att prata så mycket om
"revansch". Att bekymra sig under fyrtiofyra långa år
om två förlorade provinser, medan nationen ägde jättelika
onödiga kolonier i andra världsdelar.... Nåja, de
skulle nog få smaka frukterna av denna sin stora
dåraktighet.
Han ansåg, att kriget efter kort tid åter skulle
upphöra. Han hyste inget förtroende till sitt land:
Frankrikes glanstid var förbi. Nu var det de nordliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
