- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
408

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utav buskarna avrivna, och den vita balustraden med
blomkrukorna förvandlades till damm.

Blind av förskräckelse störtade han därifrån.
Plötsligt såg han ett runt glasstycke, som prövande
betraktade honom. Det var junkerofficeren, med monokeln.
Återigen föll han i hans händer. Han visade med
mynningen av sin revolver på två ämbar, som icke stodo
långt ifrån honom. Marcel skulle fylla dem med vatten
för att stilla törsten på officerens av solen utmattade
soldater. Hans härskarton tålde ingen motsägelse, men
Marcel försökte dock spjärna emot. Skulle han hjälpa
tyskarna som en tjänare? Hans tvekan varade icke
länge. Han fick en stöt mitt för bröstet med revolverkolven,
och officerens andra knutna hand i ansiktet.
Den gamle kröp ihop, han ville gråta, han önskade han
finge sluta. Men han gjöt inga tårar, och livet försvann
icke från honom vid denna förolämpning, som hans
önskan var. Han såg sig stå med båda ämbaren i
händerna, fyllde dem i vallgraven och gick sedan förbi en
rad av människor, som läto sina gevär falla, och som
sögo åt sig vattnet med stönande djurs begärlighet.

De osynliga projektilernas vinande ingav honom icke
längre någon fruktan. Han önskade nu att få dö; han
visste, att han skulle bliva tvungen att dö. Det var för
mycket lidande; det fanns ingen plats mera för honom
i världen. Han måste gå förbi öppningar, som
exploderande granater gjort i muren. Ingenting hindrade
honom från att se genom dessa öppningar. Pålar och
rader av träd hade förändrat sig eller hade tillintetgjorts
av artillerielden. Vid foten av kullen, på vilken hans
slott låg, kunde han upptäcka olika angreppskolonner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free