Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. I ateljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ja, det är det. I övermorgon resa vi."
Följande eftermiddag gick Desnoyers till Rue de la Pompe.
"I morgon reser jag."
Målaren ville resa med honom. Kunde icke också han
få följa med som senatorns sekreterare. Marcel skrattade.
Passersedeln var endast utställd för Lacour och
en följeslagare. Han själv var säkerligen sekreterare,
kammartjänare eller något dylikt, som hans dotters
tillkommande svärfar ville låta honom föreställa.
På aftonen lämnade han ateljén. Argensolas jeremiad
ledsagade honom till hissen. Varför kunde han
icke få deltaga i utflykten. Han trodde sig i egenskap
av konstnär ha förlorat tillfället till ett mästerverk.
I närheten av sitt hem träffade Marcel Tschernoff.
Den gamle befann sig i det bästa lynne. Vissheten om
att han snart skulle återse sin son uppfyllde honom med
barnslig glädje. Det var icke långt ifrån att han
omfamnat ryssen, ehuru denne med sitt tragiska skägg och
oerhört storbrättade hatt förmådde alla passanter att
vända på huvudet.
Vid slutet av avenuen sågs Triumfbågens massiv
höja sig framför bakgrunden av en i solnedgångens
sken glödande himmel. Ett rött moln svävade kring
monumentet och återspeglade darrande sitt purpurröda
sken på dess vita yta.
Desnoyers erinrade sig de fyra ryttarna och allt vad
Argensola berättat för honom, innan han gjort honom
bekant med ryssen.
"Blod," sade han glatt, "hela himlen tycks vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
