- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
482

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrattade med målade munnar, och gjorde skyttegravarnas
asketiska omgivning riktigt vänlig.

Marcel kände sig irriterad av alla dessa människor,
varibland han icke kunde finna sin son. Han kastade
en talande blick på senatorn. Denne förstod genast och
talade med officeren, vilken med stora hövlighetsbetygelser
gick före dem. Han sökte i sitt minne för att
komma ihåg, vilken som var Julius Desnoyers. Men
han Var icke länge i ovisshet. Han påminde sig
sergeantens hjältedåd.

"Han är en utmärkt soldat", sade han. "Man skall
ropa på honom genast, herr senator. Han har tjänstgöring
i första linjen."

I sin iver att se sin son föreslog Desnoyers, att man
skulle föra dem till de första linjerna. Men överstelöjtnanten
och de andra officerarna besvarade hans förslag
med ett skratt. Dessa oskyddade gravar, som lågo på
ett avstånd av endast 100 eller 50 meter från fienden,
hade inget annat skydd än järntråd och sandsäckar, och
voro alltså icke lämpliga för besök. Där var klibbig och
klistrig lera. För att icke utsätta sig för faran att bliva
nedskjuten, var man tvungen till att krypa. Nej, i denna
första linje, kunde endast soldater uppehålla sig.

"Alltid är man i fara där", fortfor officeren, "alltid
skjutes dar. Hör ni icke skotten?"

Desnoyers hörde nu verkligen ett smattrande, vilket
han förr icke hade lagt märke till. Ångesten överväldigade
honom, då han tänkte på, att hans son befann sig
där. Nu såg han i full klarhet de faror, för vilka hans
son dagligen var utsatt. Tänk om han stupade nu i detta
ögonblick, innan han fick se honom?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free