Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Honom kan ingen döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var borta, så att den tomma ärmen slängde på ett
mycket bedrövligt sätt. Den andra handen stödde sig på
en käpp, vilket var nödvändigt, eftersom benet icke
ville återtaga sin elastisitet.
Men Chichi var nöjd. Hon betraktade sin soldat med
större förtjusning än någonsin; han var litet vanställd,
men han var mycket intressant. Tillsammans med sin
mor följde hon den sårade under promenaderna genom
parken. Hennes ögon kastade blixtar, om vid
överskridandet av gatan chaufförerna och kuskarna icke
saktade farten för att låta invaliden komma över.
"Skamlösa skolkare!" sade Chichi, och hon kände
samma vrede, som kvinnorna av folket tidigare känt
och sårat den lycklige René. Hon darrade av stolthet
och tillfredsställelse, när hon besvarade sina väninnors
hälsning. Hennes ögon sade: "Javisst, det är min
fästman! Han är en hjälte!" Hon sörjde för, att
krigskorset satt riktigt. Hennes händer vakade över, att
det skulle synas så mycket som möjligt. Hon sysselsatte
sig med att renovera hans uniform; han skulle alltid
bära samma, den gamla, som han hade burit i det
ögonblick, då han blev sårad. En ny uniform skulle
komma honom att se ut som en officer i någon av
krigsdepartemtenten, som en, som hade kvarstannat i
Paris. Förgäves försökte den för varje dag tillfrisknande
René att undandraga sig hennes härsklystna omsorger.
Förgäves bemödade han sig om att gå fort och
obesvärat.
"Stöd dig på mig!"
Och han måste taga sin fästmös arm. Alla hennes
planer för framtiden vilade på föreställningen om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
