Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Sjätte kapitlet. Stat och individ - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
erfarenhet som folk, som samhälle angående
gemensam trygghet, och Flodström tillade uttryckligen:
»Statsbegreppet har samhällsbegreppet till underlag.
Staten är icke en särskild form av samhälle utan
en form för samhällslivet å vissa
områden eller i vissa avseenden. Därför kan
samhälle finnas utan stat men stat icke utan samhälle.»
Nu sammanfattade jag för fyrskeppspersonalens .
räkning.
Av det föregående var det klart, att förändringar
i människors eller människogruppers, t. ex. här
fyrfolkets, allmänna statsuppfattning alltid måste bero på
förändringar, som först förberedelsevis ägt rum
djupare ned i samhällslivet. Om man tolkade ordet
samhälle efter ordet enklast som »sammanhållning», så
var det naturligtvis förändringar i sammanhållningen
det gällde, d. v. s. i delarnas inbördes ordning,
gruppering o. d., och dessa förändringar i sin tur måste
ha framtvingats av erfarenheter i det sociala arbetet,
d. v. s. inom den sociala arbetsfördelningens ram,
och den sociala arbetsfördelningens praktiska uttryck,
det var yrkena.
Med andra ord: det var egentligen en ganska enkel
sak hela denna vanligen så högtidliga fråga om stat
och individ. Nya, växande yrkeserfarenheter skapade
obönhörligt förändringar i det sociala livet, i den
sociala tanken, och dessa förändringar åstadkommo steg
för steg förändringar i statslivet genom att intvinga
de nya erfarenheterna i form av lagar, förordningar
och reglementen i statens förutvarande förråd av
sådana.
På detta sätt omformade individerna, de millioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
