- Project Runeberg -  Fyrskeppet : en dagbok /
180

(1922) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Sjätte kapitlet. Stat och individ - § 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

av, så hade de pengar på fickan. Då togo hamnaffärerna,
sjömansaffärerna hand om dem. Herr Nordström har
kanske lagt märke till, att sjöfolk inte äro klädda
alldeles som andra. Kläderna sitter på annat sätt och liksom
slänger om kroppen på dem. Se, det var så, att när en
sjöman kom i land efter att kanske ha haft 6 månar på
sjön, kanske hade rundat Hornet (Kap Horn) och slitit
ont i köld och storm och med dålig proviant, så ville
han först och främst, som engelskt sjöfolk sade förr i
världen, i land för att få sig »a square feed ön ham
and eggs» och så — blev det »bier» för alltsammans.
En’ man, som varit 6 månar på sjön och levt på sjökost,
tål ingenting. Får han två halvor öl i sig, så är han
jämnt färdig. Och nu gick det till så här förr i världen.
Då skulle han klä upp sig, då skulle han ha ny kostym,
nya kängor, överrock och klocka, så gick han till
skräd-daraffärn, skräddarn klädde upp honom, och så bar
det av ut på krogarna vid hamnen, längre kom han
aldrig, där fick han genast en fästmö eller kanske två,
de skulle ha hattar och broscher och schalar, och ett,
tu, tre var han pank, då lånade han av skräddarn,
och när sista öret var uppsupet, stod skräddarn
utanför »boningshuset» och tog tillbaka kläder, kängor,
överrock, klocka, och mannen gick halvnaken ombord
i nästa skuta, kläderna, kängorna, klockan gick till
nästa man, och så blevo de som de blevo, de voro ju
bara agn, att meta sjömanspengar på — tills de
stannade hos någon, som hade lite mer förstånd.

2 8 d e c. På grund av denna verklighetsskildring
av sjölivet vid så att säga tröskeln till vår egen tid
frågade jag fyrmästarn, vad man kunde kalla själva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrskepp/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free