Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Sjätte kapitlet. Stat och individ - § 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
och Anatole France i Frankrike gjorde subtila
känslo-och kärleksanalyser, då inom konsten en tung
övermättnad började visa sig, då den erotiska kulten var
det högsta.
Mot detta andliga tillstånd, mot denna sociala
bakgrund måste man se förhållandena inom världssjöfarten
eller tvärt om. Där mötte man, för Sverges del, de
sista resterna av brännvinets, segelfartygens och den
låga folkbildningens nation, och de voro till stor del
en hord av djuriska slavar, som under ovan skildrade
villkor fraktade njutnings- och nödvändighetsvarorna
till de övermätta högre klasserna.
Vi som nu kunna överblicka den historiska
situationen, förstå, att här förelåg en felbalansering i det
sociala tillståndet på jorden, vartill sjömanslivet var
endast e n illustration. En justering var oundviklig och
måste komma, och den gryende känslan därav bland
sjöfolket själv mötte jag i fyrmästarns redogörelse för
sista punkten, den sociala.
— Det var hårda förhållanden på sjön, sade han, på
den tiden, och den, som i våra dar går till sjöss, kan
inte riktigt förstå, vad sjöfolket förr fick slita. Ta vi
bara och tittar på passagerarångarna i kusttrafik här
i Sverge förr och nu, så ser vi, att förr fick
besättningen vara lika mycket kajsjåare som
besättningsmän. Så fort ångarn lagt i land och öppnat portarna,
var det att ta säckarna på ryggen och bära i land.
Därför ville ingen riktig sjöman gå ombord i
passa-gerarfart heller.
Men nu äro hamnarbetarna ett fack för sig, och så
fort ångarn lagt till, sköta de om lossningen, besätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
