Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
I
i
■■■■
52
Å andra sidan fick han tåla en del ingrepp i sina
mänskliga rättigheter. Han hade först och främst att
aflägga studenteden, som band honom vid en hel del
gamla stadgar, omsorgsfullt affattade på latin, däri det
i ålades honom att icke under gudstjänsten löpa kring
på gator och torg, att icke vistas på källare efter kl.
9 på kvällen, att morgon och afton läsa sin bibel m. m.
dylikt. Det var just ingen som tänkte på att tillämpa
dessa föråldrade bestämmelser, men ett och annat käns-
ligt samvete fann det motbjudande att förbinda sig
till dem med ed. Då Gunnar Wennerberg blef student
(1837), vägrade han att svärja, och vederbörande (rektor
var då Atterbom) vidtog ingen åtgärd; äfven Geijer
skall som rektor hafva beviljat befrielse. Ända till
1852 kvarstod emellertid edafläggandet.
De band, studenten i sitt lefverne kände sig på-
lagda, vare sig i godt eller ondt, kommo dock mindre
från konstitutionernas döda paragrafer än från nations-
föreningarnas stadgar och traditioner. I Lund synas de
knappast hafva känts tryckande,* men desto mera vardt
detta fallet i Uppsala, allteftersom de liberala idéerna
vunno fotfäste och utbredning. Liflig blef diskussionen
härom på 1840-talet, då frågan om en allmän student-
förening (delvis i sammanhang med de skandinaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
