Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
anblicken, får gå samma väg, som muren mellan Lunda-
gård och lilla torget, torde Föreningens lokal blifva en
af de vackraste i nejden, och resande, som färdas förbi
å stora gatan, då tro sig på afstånd se en bild af de
Grekiska lunder, där de gamla lustvandrade, omgifna af
sin tids ungdom.»
Vid ingången af 1840-talet fanns i Lund sålunda
den institution i full gång, som var grundvalen äfven
för en studentkår. Akademiska Föreningen omfattade
äfven lärarna;
göra i
kårens
så än
de yngre bland dessa utgjorde —
och
tillsammans med de äldre studenterna
naturliga ledare. Behofvet af att bilda en sär-
skild kår-organisation förefanns därför icke; den sociala
afdelningens ordförande eller förman var därmed äfven
studentkårens, och så förblef det ända till 1867.
I Uppsala voro förhållandena helt andra; här hade
nationerna redan hvar för sig sina lokaler, efter hand i
sina egna hus: Göteborgs nation 1822, Upplands 1825,
Smålands 1826 o. s. v. För det dagliga samkvämet
var sålunda sörjdt, men däremot kände man ju längre
ju mer behofvet af ett gemensamt organ för student-
kåren i dess helhet. Detta hade emellertid svårare att
tränga igenom, just därför att nationerna i Uppsala
voro helt annorlunda utrustade än i Lund. Det nya
krafvet framställdes af de gamla såsom riktadt mot
landskapsföreningarna, och så var det i själfva verket
hos många studenter. Ju mera de liberala idéerna
trängde igenom, dess mera missbelåten blef man med
hela den gamla ordningen, under hvilken, tack vare så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>