Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,ÄWsW»
I
I
l
68
»allmänna sångens» tillkomst inträdde en förändring där-
utinnan, såsom af den anförda artikeln påpekades, och
i längden måste detta leda till kraf på mera
stadgade
former.
Kronprinsens besök i Uppsala i juni 1835 gaf ånyo
anledning till ett sammanträde i kuratorskonventet, som i
maj rådgjorde om den tillstund ande festligheten, och kort
därefter upptogs den redan några år förut (1829) väckta
frågan om
ordförandeskapet för »studentkåren». Detta
utöfvades enligt traditionen af stockholmarnas kurator
såsom curator curatorum. Nu var man ej längre be-
låten med detta utan fordrade, att ordförande skulle
utses genom val. Sedan Stockholms nation förklarat
sig icke hafva något att invända, blef också denna re-
form genomförd i juni 1837.*
Tanken på en allmän studentförening uppstod på
detta sätt helt naturligt. Man finner den framkastad
t. ex. i en artikel i Upsala Correspondenten 1832 n:r 43
och ånyo 1836 n;r 96 under uttrycklig hänvisning på
Lunds och Köpenhamns föreningar såsom förebilder.
Motsägelser saknades icke (jfr Correspondenten 1837:
14 f.), men tanken togs om hand af några studenter,
som hörde till ett särskildt lifaktigt kotteri, de s. k.
»andarna». En af dem hade varit den 1835 bortgångne
Kjellander, andra —
de flesta magistrar från 1836 —
voro sedermera biskop Beckman, domprost Torén, lektor
Rabe och historikern och politikern F. F. Carlsson. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
