Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Studentsången; Gluntarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Gluntarna
ningsvis <
Gunnar Wennerberg.
Efter en teckning af M a r i a R ö h 1 1845.
sin skildring af
erinrar han inled-
om Geners aifall,
undan. I
praktiska svårigheterna inställde sig och med dem den
förståndsmässiga behandling, som i allmänhet icke är
att räkna till ungdomens starka sidor. Om nu detta
de intressen, hvilka då begynt sammanföra och lifva
studenterna.
På frågan, hvad färg en äkta juvenal bär, svarades:
Partier ger han knäfveln:
ej är han skandinav,
studentföreningsdjäfveln
den vet han inte af... -
Wennerberg valdes af sin nation till kurator och
af kuratorerna till deras ordförande, men det skedde
mot hans vilja, och så snart
han kunde drog han sig
studentföreningsstrider och
andra sådana ting, men be-
känner längre fram upp-
riktigt, att juvenalerna inte
brydde sig om slikt. Han
talar om
juvenalernas »öfver-
flöd af lifslust och lifskraft,
hvilket —
låt vara —
allt
för ensidigt strömmade ut åt det estetiska hållet»,
och han fortsätter: »Den entusiasm, som lifvade de
yngre studenterna för de stora frågorna för dagen,
delades väl ock af juvenalerna så länge dessa frågors
estetiska solsida erbjöd något lyse och värme för
fantasien eller känslan, men svalnade betydligt, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>