Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Skandinavismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Följande morgon samlas en
oräknelig mängd vagnar
på torgen. Resklädda med väskor och nattsäckar i hän-
derna, sätta resenärerna sig upp. Åkdonen rulla åstad,
och kanonerna ropa sitt afsked från den botaniska träd-
gården. När den sista kanonen dånar, rullar den sista
vagnen ut ur staden. Besöket var en ögonblicklig, men
oförgätlig beröring. Staden liknade nu Iduna, när hennes
äpplen voro röfvade. Allt var tomt —
och på vägen
till Malmö uppstego rökmolnen.
Detta var studentbesöket i Lund 1845.
För de fyra nordiska universiteternas möte i Köpen-
hamn under de närmast härpå följande dagarna skall
historien en gång hafva ett blad. Det var under desså
oförgätliga ögonblick som det yngre släktet emottog
den egentliga invigningen till sitt apostlakall, att utgå,
hvar och en i sin riktning, och arbeta på den nordiska
andans enhet. Skandinavismen var från denna stund
icke längre en obestämd rörelse i sinnet, utan fullt med-
veten af sin stora historiska uppgift. Den dristade nu
utgå ur studenternas tysta, ensliga kamrar, och med
öppen panna och öppna ögon framträda i folkens offent-
liga sal.»
Ur S. L. Brings dagbok kunna ytterligare några
detaljer hämtas, som äro af mindre officiell art eller
återge händelserna med annan ton:
»Den 21
/e. I dag hjälpa äfven damerna till med att
kläda Lundagård; de trakterades med konfekt och kaffe.
De voro så artiga att de dröjde ända till kl. 11 i Bota-
niska trädgården. Vore jag målare, skulle min pensel
väl aldrig kunna hafva ett mera passande ämne i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
