Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
I
feliska hanet bragt till tystnad af entusiasmen, denna,
inför hvilken det eljest känner sig så starkt. Möjligen
tycker nu
mången allt detta vara barnsligt och blickar
leende tillbaka på minnet af dessa dagar; men för egen
del kan talaren icke undertrycka en känsla af vemods-
full kärlek, af glad beundran, då han tänker på den
tiden. Skön är ynglingen, då han svärmar; hur mycket
skönare, då en stor sanning bildar kärnan i hans svär-
meri.»
Så ljöd det från en, som själf varit med, men redan
nu—blott ett par år efteråt! —
säg tillbaka liksom med
en känsla af undran att det kunnat vara så härligt.
Det andra yttrandet är af Viktor Rydberg, som
kom till Lund först 1851; i sitt inträdestal i Svenska
Akademien öfver Strandberg säger han om
1840-talet:
»Dessa
art... Det
är
var
voro rika på ungdomsglädje af högsta
•
en uppväckt ynglingaskara, som då
vandrade på Lundagård och Helgonabacken, seende
med den snillrike kamraten hän mot ett bidande mänsk-
lighetens Eden. Studentpoesin hade då sina gyllene
dagar, och inom Strandbergs umgängeskrets diktades
och utflögo öfver landet, vingade af tonkonsten, sånger,
som ännu ljuda under studenternas fanor, eldande foster-
landskänslan, manande de unga att vara det godas,
sannas och skönas stridsmän. Högskolan genomilades
af tidens idéströmmar, och tiden, hvarom här talas, var
årtiondet före det världsskakande 1848.
Några år därefter såg det annorlunda ut. Det miss-
mod, hvarmed öfverspända förhoppningar gäldas, den
slapphet, som efterträder stormande utbrott, förnummos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>