Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Hiifvud-beklädnaden.
Vinter- och sommarhattar. — Solstyng.
Låtom oss börja kläd-granskningen med våra
hufvudbonader, och då taga hvad som, ehuru
upptagande ett litet rum, är mest i ögonen fallande,
nämligen de små näpna fruntimmershattarne. Vi vilja
dock genast göra det medgifvande, att de, med
afseende på den rikliga tillsats af löshår, som fruntimren
nu för tiden bära, torde i någon mån få ursäktas och
ej anses fullt så skadliga som mången tror. Löshåret
är ju en riktig liten pels och eger en förträfflig
förmåga att behålla värmet å de delar det betäcker.
En vigtig punkt finnes dock dess oaktadt alltid att
iakttaga, nämligen sjelfva hjessan och den främre
delen af hufvudet, som äro proportionsvis särdeles
klent skyddade, äfven om hårets naturliga tjocklek
är god nog. Tydligare blir detta hos fruntimmer med
stark hårförlust, som i allmänhet mest förorsakas af
blodbrist, reumatisk eller scrofulös disposition och
hvilken liksom hos karlar i allmänhet är lika stark
eller starkare upptill i hjessan än på andra ställen.
Derföre må man tillse, att just detta parti, som i
de flesta fall ej beklädes af löshåret, får vid utgående
under vintertiden en desto varmare beklädnad.
Fruntimmershattarne böra derföre dels sluta väl till rundt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
