Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inspiration verkställes hufvudsakligen medelst
diaphragma (mellangärdet, en stor bugtig muskel som
komplett afstänger bröstet från buken; c å figuren),
är den som eger rum under sömnen och under en
lugn verksamhet (se b och d å figuren); den egentliga
bröstrespirationen (a å figuren) vidtager först då
bukrespirationen stegrats nästan till sin höjdpunkt och eger
rum i allmänhet endast vid lifligare rörelser; den är
öfvervägande vid häftigare springande, dansande,
andnöd o. s. v. Emellertid har man länge trott, att
qvinnor af naturen andades mer med bröstrespiration
än karlar, hos hvilka bukrespirationen är
förherrskande, och derför velat nästan identifiera qvinlig typ
med bröstrespiration och manlig typ med
bukrespiration. Detta är dock ett misstag, hvartill de
olycksaliga snörlifven och de åtsittande kläderna gifvit
anledning. Detta framgår tydligast deraf, att karlar,
som, för att få en vacker figur och för att axlarne
skola se bredare ut, snöra sig — hvilka narrar för ej
så längesedan funnos ganska allmänt, ehuru de ej ännu
torde höra till de utdöda racerna — att dessa
verkligen andas med s. k. qvinlig eller bröstrespirationstyp.
Vidare har man anställt noggranna mätningar
hos gossar och flickor af 10 års ålder och hos dem
ej funnit någon märkbar skilnad i respirationstypen;
och anmärkningsvärdt är vidare, att bondqvinnor,
hvilka ej bära snörlif, andas vida mer som män
än stadsqvinnor, samt att skilnaden mellan den
manliga och qvinliga typen under sömnen knappast
är märkbar alls.
Huru svårt det för den ovande är att ej få
andas med buken, vet man af exempel med personer,
hvilkas underlif på försök blifvit omgjutna med gips,
som sålunda förhindrat deras utspänning, men der en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
