Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Kapitlet.
1521—1560.
Om någonsin en ny tidsperiods ingång icke blott
beror på en konventionel datering, utan verkligen utgör en
vändpunkt i folkets ode och utveckling, så är detta fallet
med det tidsskifte i Sveriges historia, som uppbäres af
Gustaf Wasas stora namn. Kyrka och stat ledas in på
nya banor, idéer och grundsatser, förut ej forsporda, söka
att göra sig gällande. Från hvilken synpunkt, för hvilket
ändamål man än må betrakta detta tidehvarf, skall blicken
mötas af företeelser, som vittna derom att en reformrörelse
försiggår i alla riktningar.
Äfven rådsinstitutionen trädde nu i ett nytt skede.
Svaga eller dåliga regenter, mer eller mindre fremmande
för Sverige, der de blott sällan uppehöllo sig, hade
lemnat rådet tillfälle att under unionstiden alltmera föröka sin
myndighet på bekostnad af konungamakten. Nu åter reste
sig dennä och vann en styrka, fasthet och omfattning, som
aldrig förr i Sverige skådats; och det oligarkiska
rådsväldet förlorade sitt fotfäste.
Liksom en stor del af det gamla riksrådet föll offer
för Christierns bödelsyxa, likaså störtade den stolta
byggnad tillsamman, som rådet hade uti recesser och
konfederationer åt sig upprest. Hela detta politiska system blef
liksom bortsopadt af den mäktiga folkrörelsen till
fäderneslandets befrielse från utländningens tyranni. När
spiran lades i Gustaf Erikssons händer, skedde det utan
förbehåll, utan dagtingan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
