Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
förfoga och beställa så, att ett godt regimente må hållas,
äfven att den kungliga kammarräntan icke må forsvagas,
utan förökas; — att tillhålla undersåtarne till endrägt och
hörsamhet och i alla stycken opartiskt befordra rättvisa;
— att strängt straffa hvarje otrohet mot konungen och
furstarne, och dem samt riket till det yttersta beskydda;
— slutligen att i evighet dölja och förtiga hvad i det
förordnade konungsliga regimentet beslutes 96).
Till sin tendens är denna förpligtelse nära nog
motsatsen af VIII kap. Kg. B. Lyda konungen och hjelpa
honom att styra och herrska, det är hufvudsumman. För
en annan politisk ställning, än den trogne embetsmannens,
lemnade Örebro-eden intet rum. Det har antagits, att den
nya benämningen regimentsråd gällde endast de rådsherrar,
som skulle blifva konungens beständiga biträden i
regeringen, och för att skilja dem från de öfriga riksråden, hvilka
vistades i provinserna97). Då emellertid den nyss anförda
eden aflades af samtliga närvarande riksråd på samma sätt,
och då eljest inga handlingar föranleda, att göra nämnda
distinktion, synes det oss sannolikare, att titeln
regimentsråd var afsedd att helt och hållet ersätta det gamla
riksrådsnamnet, ehuru denna innovation ej fick långvarigt
bestånd; på sätt fallet ock blef med den märkvärdiga
Regi-ment8formen för Vestergötland, som utfärdades d. 9 April
1540. Det är kändt, huruledes denna sökte att efter tyskt
mönster infora en kollegial landtregering, som icke blott
skulle sköta länets eller landskapets ekonomi, politi och
drätsel, utan ock utgöra högsta domstol i sitt område, jemte
det den i många stycken ändrade lagen såväl i processuella
««) Tegel a. a. II, p. 121. — Jfr. Jac. Wilde, a. a. p. 568, hvars
latinska redaktion i formen afviker från Tegels svenska..
97) Hans Järta, Svenska Lagfarenhetens utbildning, i Vitterh., Hist.
och Antiqv. Akadem. handl. XIV, p. 282, noten. — Sh. Kosenhane, a.
afhandl. om riksrådet p. 29.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
