Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
den 8eklergamla traditionen, att riksråden lefde och verkade
såsom provinsmagnater, hvilken icke kunde brytas genom
de anförda förordnandena, som ensamma voro otillräckliga
att åstadkomma en förändrad styrelseorganisation. Några
rådsherrar blefvo visserligen utnämnda till konungens
öfverste sekrete råd; men detta var ett tillfälligt och
personligt förhållande; i öfrigt förblef det vid det gamla.
I representativt hänseende inträdde ingen förändring.
Det enda bevillningsärendet på denna tid förekom på
her-remötet i Linköping, Juli 1544, då rådet och en del
adelsmän samtyckte till en hjelpskatt, som skulle utgå af adel,
skattebönder och landboer öfver hela riket n*).
Skattkammarns tilltagande rikedom gjorde sedan sådana åtgärder
öfverflödiga. Om den allmänna herredagen i Strengnäs 154:7
— sammankallad med anledning af den gamle tyrannen
Christierns förslag, att emot en viss betalning afsäga sig
alla vidare anspråk på Sveriges krona, hvilket
naturligtvis tvärt tillbakavisades — behöfver här endast antecknas,
att riksrådet for sig afgaf särskildt svar på konungens
propositioner. — I en del af de glesa
lagstiftningsåtgärderna, egentligen på det ekonomiska gebitet, finnes riksrådet
hafva deltagit118). Om Gustafs sista riksmöte 1560 är i
formelt afseende att märka, att dess beslnt är utfärdadt i
tvenne skrifvelser, den ena af rådet och adeln, den andra
af prester, borgare och bönder, gemensamt. Vid konungens
allbekanta, ödesdigra testamente hafva vi ej skäl att här
uppehålla oss.
»7) Stiernman I, p. 192 ff.
«8) Se Stiernman, Ekon. förf. I, p. 72, 75, 129. — I ett
privilegii-bref för Kaumo borgare 1546 läses, att de skola rätta sig efter alla de
bud, förbud eller stadgar, som af konungen och riksrådet utropas kunna
eller utropade äro. Ibidem p. 95. — Konungens Gårdsrätt af 1544 och
Krigsartiklarne 1545, ehuru ganska omfattande förordningar, torde hafva
blifvit utan rådets medverkan utfärdade. Se Schmedemann a. a. p. 15, 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
