Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
vanligen blott adelsmän, en representativ församling; och
vid de större herredagarne, der de olika stånden äro
församlade, uppträder rådet, med eller utan den öfriga adeln,
såsom det främsta ståndet. Men hvarken lag eller praxis
har ännu fastställt någon bestämd åtskilnad mellan den
mindre och den större församlingens kompetens, eller ens
i allmänhet angifvit grunderna för representationens
verksamhet, uppgift och befogenhet. Rådet, herremötet, utgör den
enda ordnade delen deraf; det utöfvar, tillochmed ensamt,
beskattningsrätten. Men dess rådgifvande och representativa
funktioner öfvergå i hvarandra utan tydlig begränsning.
Riksråden äro vidare konungens och rikets
embetsmän. De utföra konungens bud och uppdrag inom de
olika grenarna af förvaltningen. Dessa uppdrags
beskaffenhet är närmast betingad af riksrådens ställning såsom
länsinnehafvare och de främste stormän i provinserna.
Dock förekommer äfven, att rådsherrar tjenstgöra vid den
centrala styrelsen. Men rådets embetsutöfning är ej genom
författning reglerad, den bestämmes af konungen efter
omständigheterna 118).
Det fanns, som man ser, inom rådsinstitutionen,
sådan den under detta betydelsefulla tidsskifte gestaltat sig,
elementer till en konselj, till ett representativt öfverhus,
118) I afseende å riksrådens yttre ställning tillägga vi här, att
ärekränkande tal om en rådsperson i IX kap. Kg.B. var belagdt med lika
högt ansvar, som dylikt brott emot konungen, nemligen halshuggning.
Ett motsvarande stadgande ingår jemväl i 1545 års krigsartiklar § 8; se
Schmedemann a. a. p. 25. — Enligt första momentet VIII kap. Kg.B.
kunde det anses, att rådsvärdigheten innehades sålänge den konung
regerade, som förlänat densamma, och att hvarje ny konung således, om
han ville bibehålla de förra rådspersonerna, bordt uttryckligen bekräfta
dem i deras embete. Men praxis hade blifvit, att rådsvärdigheten ansågs
gälla för innehafvarens lifstid. Ifr. Nordström a. a. I, p. 75 ff. och
Ugglas rådslängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
