Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
desamma, dels lade grunden till framtida förändringar i
rådets ställning, och hvilka således icke böra här
lemnas åsido.
I främsta rummet bör nämnas, att Erik XIV vida
mindre än fadren uppfyllde lagbudet, att konungen skall
styra riket med råds råde. Det var, som man vet,
gunstlingar och lycksökare af diverse slag, som hade konungens
öra och som på styrelsen utöfvade ett vida större
inflytande än de lagliga rådslagen4). Och om vi afse från de
personliga egenskaper hos konungen, som gynnade
uppkomsten af ett sådant förhållande, så bör det erkännas, att
efterlefvandet af nyssnämnda lagbud i sjelfva verket, ju mera
statsförvaltningen komplicerades, blef alltmera omöjlig, då
riksråden icke bildade en permanent konselj, utan för det
mesta uppehöllo sig i landsorterna och endast med långa
mellanskof kunde för öfverläggningar anlitas. Vi hafva
sett, att det redan trenne gånger — 1544, 1557 och 1560
— hade blifvit beslutet eller åtminstone ifrågasatt, att
införa en rådsherrarnes i tur gående permanenta tjenstgöring
hos konungen, och huru detta dock icke blef genomfördt.
Frågan återkom under Eriks tid. Det finnes en 1566
utfärdad hofordning, hvars innehåll är af intresse för vårt
ämne. Enligt denna skalle fyra förnämsta hofembetsmän
utnämnas, nemligen drotset, marsk, öfverste kammarherre
och öfverste räntmästare, enhvar med sina olika uppdrag.
Dessa fyra skulle kallas sekrete råd. Dessutom skulle all-
4) Grundande detta påstående på kända historiska fakta, böra vi
dock äfven hänvisa till femte punkten i ständernas dorn öfver Erik, den
25 Jan. 1569. Stiernman I, p. 290. Afklädd de hätska öfverdriften hvaraf
domen i allmänhet lider, bibehåller sagde punkt likväl tillräckligt
bevisande kraft i ifrågavarande hänseende. — Det förtjenar observeras, att
ingen af dessa Eriks gunstlingar, icke ens Göran Persson, erhöll
råds-värdigheten. De förnäme ville Erik ej gifva inflytande; sina
inflytelserika redskap ville han ej göra förnäme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
