- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
89

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

amiral, äfvensom landshöfdingar eller ståthållare, skulle
utnämnas af konungen bland dem, som rådet satte på
forslag. Från Lifland skulle vädjas till svenska rådet Åtr
skilliga öfriga stadganden till konungamaktens begränsning
och till förekommande af menlig inverkan af de polska
förhållandena, vittna fördelaktigt derom, att hos förslagets
upphofsmän ingalunda saknades patriotiska tänkesätt25).

Hertig Carl var vid denna afhandlings uppgörande,
och i hvad den förordnade, skjuten åsido. Rådet kände
honom och torde hafva anat, att dess makt blefve ringa, om
den skulle delas med honom. I skrifvelse till Sigismund,
den 8 Februari 1588, formanar rådet denne att obrottsligt
hålla hvad han i den sålunda uppgjorda konstitutionen
lofvat26).

Men af den aristokratiska oligarki, som denna
"konstitution" hufvudsakligen åsyftade, blef det aldrig en
verklighet. Rådets sträfvande att återvinna forsvunna tiders
storhet, framkallade tvertom strider och brytningar, i hvilka
bärarene af detta program gingo under. Men den
riktning, för hvilken Kalmare-stadgarne voro ett uttryck, gjorde
sig dock slutligen gällande i afseende å rådsinstitutionens
gestaltning. Och derföre har denna episod bort i vår
framställning ingå.

Förhållandet emellan konungen och rådet hade vid
tiden för Sigismunds polska konungaval varit bättre. Men
i allmänhet hade rådets ställning till Johan varit
oppositio-nel. Och den misstänksamme konungen begynte nu, efter
Sigismunds afresa och sorgsen öfver skilsmessan från
honom, att — icke utan inflytande af hertig Carl, som
turvis med rådet delade nåd och onåd — antfe rådets befor-

Geijer a. a. II, p. 271 ff. — Jfr. J. Werving, Sigismunds och Carl
IX:8 historia I, p. G4 ff.

») Geijer a. a. p. 273.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free