Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
liga28). Strax utfärdades befallning om indragning af
deras förläningar; sedan kallades de till Stockholm att stå
till svars for "upproret i Reval". De ville ej erkänna, att
de öfverskridit sin pligt såsom rådgifvare och undersåtare.
Resultatet blef en anklagelse inför ständerna, som
sammankallades till början af 1590.
Anklagelsepunkterna voro, sådana de framgå af rådets
samt ridderskapets och adelns försegling af den 7 Mars
15902<J): att de ifrågavarande rådsherrarne med hemliga
stämplingar föranledt Sigismunds, konungens på den tiden
ende sons, aflägsnande från riket, "den dock här i Sverige
sin herr Fader till hugnad och tröst, och detta rike vårt
k. fädernesland med råd och bistånd i regimentet så
högeligen och storligen behöfts hade"; att en bland dem, Erik
Sparre, vid sagde underhandlingar egenmäktigt bortlofvat
Lifland åt Polen, förutom många andra för Sverige
odrägliga löften; att desamme rådsherrarne med stor flit vinlagt
sig om att åstadkomma oenighet mellan konungen och hans
broder, hertig Carl. Adelns yttrande härom är undvikande:
derest desse riksråd icke kunna eller vilja med goda skäl
försvara sig, hvilket till dem öfverlemnas, så är konungens
onåd befogad; för öfrigt hade man om de uppgifna
stämp-lingarne förut intet vetat. Beträffande den i Reval ingifna
skriften, synes af dess innehåll endast det hafva anförts,
att, ifall konungen hemtade sin son med sig till riket, det
vore fara värd t, att undersåtarene då blefve kallsinnige
emot begge konungarne, och måhända stängde riket för
dem; hvilken hotelse ståndet förklarar vara hvarje ärlig
svensk man för när sagd30).
28) Erik Sparre, Ture och Hogenskild Bjelke, Gustaf och Sten Banér
samt Clas Tott. Stiernman I, p. 375, Geijer a. a. II, p. 289.
Stiernman a. st.
3°) Stiernman upptager endast adelns beslut eller försegling.
Wing-qvist uppger att hvart stånd för sig afgaf ett beslut i samma syfte, a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
