- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
99

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

Att meningen dock icke kunde vara en samregering med
hertigens och rikets råd, utan en styrelse med hertigen och
riksrådet såsom rådgifvare, tro vi oss kunna taga for
afgjordt.

Märkvärdigt är, att rådets ed, oaktadt de politiska
forändringar, som egt rum och som bordt föranleda en
återgång till VIII kap. Kg.B. befinnes vara till innehållet mera
öfverensstämmande med det i Örebro 1540 gifna
formuläret, än med det lagliga. Trohet, tillgifvenhet, oväld,
rättvisa, tystlåtenhet utlofvas, det är ungefär allt. Af de
politiska bestämningarne i den lagliga rådsedens andra
moment finnes här intet. Men man skulle säkerligen
miss-taga sig, om man tydde denna omständighet såsom ett
bevis derpå, att konungen ville hålla rådets befogenhet lika
inskränkt, som den varit under hans företrädare. En
sådan tydning motsäges bland annat deraf, att konungen i
sin strax förut afgifna försäkring för ridderskapet och adeln
lofvat, att vid utnämnandet af riksråd inhemta samtliga
riksråds medbetänkande 43), hvilket ju innebar en
utsträckning af rådets kompetens. — Man måste derföre anse
rådsedens anförda beskaffenhet helt enkelt härleda sig deraf,
att lagens stadganden förbisågos: man saknade på denna
tid vanan af noggrann lagtillämpning, isynnerhet på den
offentliga rättens område.

Nämnda försäkran inrymmer ock andra
inskränkningar i konungens makt. Jemte det han äfven här
förbinder sig att regera med råds råde, lofvar han att "för det
att de (riksråden) troligen och såsom deras ed kräfver
efter deras bästa förstånd råda och förmana, icke till dem
någon onåde eller misshag fatta; ej heller i allmänneliga
och vigtiga riksens saker utan deras och samtliga ständers
råd och samtycke något besluta eller foretaga— Bland

«) Stiernman I, p. 395.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free