- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
112

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

gades såväl for att hafva brutit emot sin rådsed, som ock
för sådana handlingar, hvilka i ett eller annat afseende
stredo emot hertigens politik eller ansågos hafva åsyftat
att nedsätta och skada honom personligen50). Och hvad

56) En noggrann och kritisk redogörelse för rättegången i Linköping
år 1600 skulle ensam fylla en volym. Och det låge utom planen för
denna öfversigt, att i detalj ingå på detta ämne. Yi hänvisa till
handlingarne i målet, införda i Bilagor till Wervings a. a. pp. 105—216, och
i Handlingar rörande Skandinaviens historia XIX, pp. 193—377; och vi
erinra här blott om några af hufvuddragen i processen. Hertig Carls
anklagelseakt emot rådsherrarne, ingifven till den ständernas
kommission, som fungerade såsom domstol, omfattar 25 punkter. Af dessa angå
8 deras enskilda förhållande emot hertigen, eller de olika sätt hvarpå
de med ord och gerningar skulle hafva sökt skada honom; 12 punkter
upptaga beskyllningar för sådana åtgärder, som varit stridande emot
hertigens politik. Endast fem af anklagelserna äro att hänföras till
råds-embetets utöfvande, nemligen: att de anklagade varit vållande till
Sigismunds uppfostran i katolska läran; att de affallit från Upsala concilii
beslut i det de väl visste huru det skulle gått med religionen i riket,
om Sigismund fått framhärda med sitt uppsåt, vid återkomsten till landet
1598; att de genom åstadkommande af hat mellan konungen och fursten
varit vållande till konungens företag att leda utländsk här emot sitt
fädernesland; att de i allmänhet, i stället för att styrka konungen att
hålla sin ed mot riket, tvertom bevekt honom att i många stycken
handla deremot. — Fyra af de anklagade erkände sig skyldige, bådo om
nåd och blefvo förskonade .till lifvet. De öfriga fyra protesterade emot
domstolens behörighet — det hade varit fråga om en internationel
domstol — och förklarade sig icke hafva begått något brottsligt. Hertigen
framdrog skriftliga bevis för sanningen af sina påståenden. Det oaktadt
vidgingo de endast sina förseelser emot honom personligen, och bådo om
tillgift derför, men vidhöllo och sökte bevisa, att de i allt öfrigt, som
dem påbördats, endast hade handlat i enlighet med den trohet de svurit
sin laglige konung, hvarföre de isynnerhet bestredo tillämpningen af VIII
och IX kap. Högm. B. L. L.

Domstolen grundade sin dödsdom både på nämnda lagrum och på
IX kap. Kg. B. Det sistnämnda var väl stricte tillämpligt, enär
hertigen på grund af 1561 års beslut ingredierade i rådet, och dessutom
lasteligt tal emot riksföreståndaren ex analogia kunde anses lika strafl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free