Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m Kapitlet.
1602—1634.
Alltsedan rådsherrarnes uteblifvande från mötet i
Arboga 1597 hade rådsinstitutionens verksamhet varit i det
närmaste suspenderad. Vi hafva sett, huruledes ständerna
först hyste tvifvel angående sin befogenhet, att utan
riksrådet afgöra herredagsärenden. Det måste emellertid ske
ej blott vid Arbogamötet, men äfven vid de följande
riksdagar, vid och med hvilka hertig Carl genomförde sitt
program emot Sigismund och hans parti. Riksrådet var å
dessa möten antingen alldeles icke eller högst fåtaligt
representeradt ’). Detta förhållande kunde ej undgå att
utveckla de fyra ståndens betydelse för riksdagen, i samma
mon som det minskade riksrådets öfvervigt vid densamma.
Genom exekutionen i Linköping och flera rådsherrars
frivilliga landsflykt2), var riksrådet upplöst. Men dervid
kunde det dock ej förblifva. Då ständerna första gången
efter de svåra oroligheternas stillande åter sammanträdde,
i Stockholm 1602, beslöts, att rådsherrar åter skulle
utnämnas "efter intet regimente kan vara utan råd, och IL
F. N. icke möjligt är, allena om alla saker så beställa, som
det sig bör" 3). Hertigen hade, af skäl att han ännu icke
t) Stiernman I, pp. 452, 464, 472, 480 upptager visserligen äfven
riksrådet såsom deltagande i besluten i Stockholm 1597, Vadstena 1598,
Jönköping och Stockholm 1599, men detta är icke exakt. Jfr. Wingqvist
a. a. p. 144—164.
2) Jfr. Geijer a. a. II, p. 355 och Ugglas rådslängd.
3) Stiernman I, p. 53G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
