Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Detta konungens lagforslag blef ej af ständerna
antaget. För betraktaren af Sveriges statsrättsliga utveckling
saknar det likväl ej sin betydelse. Det bevisar i sin mon,
huru behofvet af en klar och bestämd offentlig rätt mer
och mer gjorde sig gällande. Och det bevisar, liksom ock
det Rosengrenska förslaget, att utvecklingen endast kunde
gå i konstitutionel anda, att en oinskränkt konungamakt
icke ens af en Carl IX kunde ifrågasättas för Sverige.
o o
I begge dessa förslag skönjes visserligen ännu mycken
omogenhet, och särskildt har den erfarenhet, ständerinötena
bort alstra, för ordnandet af folkrepresentationens
uppgift, föga blifvit tillgodogjord. Men man möter dock
redan ett medvetet bemödande, att skydda statslifvet emot
de mäktiges godtycke, att i sjelfva iustitutionerna skapa
garantier. Då det Rosengrenska förslaget i detta hänseende
röjer en ensidigt aristokratisk riktning, framträda deremot
i det andra principer, som synas åsyfta jemnvigt emellan
statsmakterna och äfven till en viss grad emellan de skilda
folkklasserna. Man frestas uttala den hypotesen, att, om
detta lagförslag blifvit antaget och den vidare
utvecklingen skulle hafva fortgått på samma grund, Sverige icke
hade behöft ännu i tvenne sekler genomgå adelsvälde,
envälde, ständervälde och mouarkisk reaktion, för att omsider
vinna betryggande jemnvigt i sina statsrättsliga institutioner.
annat säges, att frälseman bor kunna skrifva och läsa: "svenska och
finska, deri han födder är, latin och tyska/’
För vårt yttrande p. 119, att de i hufvudstaden tjenstgörande höge
embetsmännen icke bildade en konselj, utgöra de angående desse
embetsmäns funktioner såväl i nästberörda lagförslag p. 27 f., som i det
Rosengrenska p. 278 f., införda föreskrifter ock ett stöd. Dessa föreskrifter, som
utan tvifvel äro ett uttryck af rådande praxis, bestämma nemligen
ifrågavarande embetsmäns åligganden för enhvar särskildt, men förmäla intet
om en kooperation emellan dem, eller om konsultativa åligganden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
