- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
136

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

beslutande, icke såsom en ständernas motpart eller på
regeringens vägnar, framgår bland annat deraf, att då konnngen
vid en del riksdagar utfärdat sitt särskilda "biafsked"?
detta är utgifvet af honom allena, icke med rådet37).

Derest 1634 års regeringsform, som i allmänhet icke
förändrar, utan blott närmare utvecklar, de under Gustaf
Adolfs regering lagda grunder för Sveriges offentliga rätt,
skulle betrakta rådet såsom icke hörande till riksdagen,
så skulle detta föranleda antagandet, att förhållandena
redan fore sagde år tenderade till en sådan rådets
uteslutning. Men nu innehåller XL V § af nämnda reger. form
tydligen, att vid sådana sammankomster, som "skola aktas
och hållas för rätta allmänna riksdagar", skola vara
tillstädes "alla riksens råd, och ingen annan undskyllning
gälla, än sjukdom och annan riksens tjenst; eller att man
med konungens vetskap och vilja utländes är"; vidare
skulle till riksdag förskrifvas adel, prester, krigsbefäl,
borgare och bönder38). Dessa senare utgjorde ständerna;
rådet hörde ej till dem, var icke ett af stånden; men
ständerna ensamma utgjorde icke riksdagen, till denna hörde
äfven riksrådet. Så stadgade 1634 års regeringsform. —
Huruledes riksrådet efterhand upphörde att integrera i
riksdagen, ju mera dess ställning af en permanent konselj
utbildade sig, och huru således de elementer till en
aristokratisk första kammare, som rådsinstitutionen innebar,
småningom förlorade sig, detta ligger inom ett tidsskifte,
vid hvars ingång vi äro nödsakade att afbryta vår
undersökning.

Men innan vi lemna frågan om rådets delaktighet i
representationen böra vi egna en blick åt den tillämpning,

3’) Stiernman I, p. 757, 766.

38) Stiernman II, p. 914. — Till utskottsmötena hörde enligt XLIV
§ icke hela rådet, endast de rådsherrar, som voro riksens embetsmän.
Ibidem p. 913.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free