Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
när konungen ej sjelf kan närvara vid landstinget eller
räfsten, då skola biskopen och två af hans kapitel,
lagmannen och två af riksens råd, eller andra gode friborne
män, som biskopen och lagmannen dertill taga i hvarje
lagsaga, hafva makt att döma konungs dom. Med andra ord:
konungen kunde åt landskapets främste män öfverlemna
sin högsta domsrätt i sådana fall då han sjelf-var hindrad
att den utöfva. Och de, som sålunda hade konungens dom,
voro jemväl berättigade att hålla de i XL kap. Tgm. B.
omförmälda rättare ting 50).
Det är kändt huruledes en bland det äldre
rättegångsväsendets största brister bestod deri, att ingen bestämd
instansordning följdes. Man vände sig esomoftast direkte
till konungen, utan att först hafva gjort sin sak anhängig
vid underdomstol. Den af Sten Sture och riksrådet år
1491 i Telge utfärdade stadga sökte stäfja detta genom
påbudet, att ingen borde komma för konungen eller rikets
foreståndare med något klagomål innan han varit på
hä-rads- eller lagmansting eller rådstuga51). Detsamma
åsyftade ock ett af besluten vid Vadstena herremöte 152452),
(hvars ordalydelse innebär, att rådet ansåg sig alternativt
med konungen utgöra högsta instans). Men det lyckades
ej i 16:de seklet, att genomföra sådan reform. Konungen
öfverhopades af klagomål och rättegångar; och ehuru
Gustaf I nog älskade att sjelf ingripa och afgöra, kunde han
dock ej medhinna, att personligen hålla alla räfstetingen
eller att — hvilket i strid med de lagliga formerna ofta
50) Då i XIII kap. Kpm. B. säges, att i vissa uppgifna fall, för den
personliga frihetens värjande, borgen må ställas hos härads- eller
lagmansting, eller ock hos en eller två af riksens råd, så torde, i anseende
till sakens beskaffenhet, riksråden här betraktas såsom offentliga
funktionärer i allmänhet, icke specielt såsom domstolsmyndighet.
51) Posse, a. a. p. 5, m. fl. förf.
m) K. Gust. reg. I, p. 259, 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
