Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Despotism är hvar och en regering, i hvilken
verkställande och lagstiftande makterna befinnas
förenade, vare sig hos en person, eller hos vissa
familjer, eller hos församlingen af alla medborgare.
Sverige har fallit i en dylik oordning. Dess
styrelse har ifrån Monarkisk blifvit Aristokratisk, ifrån
Aristokratisk Demokratisk. Femtio års villfarelser ha
bevisat det.
Man har fruktat, att konungamaktens öfvervigt
skulle föra styrelsen till en ren Monarki eller snarare
till en fullkomlig Despotism. Man har, för att hindra
detta inskränkt det kungliga prerogativet, med att öka
Senatens makt; men då det missbruk, denna korporation
gjorde af sin myndighet, väckte fruktan för
Aristokratien, har folket sjelf förbehållit sig ett så vidsträckt
välde, att regeringssättet vanslägtats till fullkomlig
Despotism, Åtminstone så länge Ständerna äro tillsamman.
Efter denna förändring existera hvarken frihet
eller säkerhet.
Konungen finner sig utur stånd, att bidraga till
sitt rikes lycka.
Rådsherrarne finna sig, genom sjelfva sin plats,
alltid i motsats mot sin Konung, alltid utsatte att duka
under för afund och svartsjuka hos Ständernas
medlemmar; de äro, i deras prekära belägenhet, de enda
medborgare, som till sitt skydd ej kunna åberopa lagarnes
välgerningar.
Ständerna, alltför talrika för att kunna vara annat
än delade, ständigt trängande in på området af kronans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
