Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den plan, att genom särskild t votum bevilja Bönderna
de paragrafer, som i Konungaförsäkran voro till deras
fördel, men deremot afslå allt för de andra stånden: att
genom penningar vinna en viss Mössa, som hade några
trettio bönder under sin styrsel, och att sedan genom
penningar vinna några af de mest betydande bönder,
som, enligt min tanka, hade skäl att öfvergifva de
andra stånden, så snart de fått det fram, som var tdl
deras enskilda förmån. Den oenighet emellan stånden, som
derigenom uppkompiit skulle sedermera ännu mer
uppretas medelst nya propos om presternas vederlag1);
och, enär man således fått dem väl ihopspända, skulle
man uppkasta den propositionen i Bondeståndet : att,
sedan Ständerna nu mera genom sin oenighet kommit
alldeles i inaktivitet, så att ingenting kunde afgöras, genast
afsluta Riksdagen, samt, enligt andra fria nationers, i
synnerhet de Romares, exempel, som i sådana
bekymmersamma omständigheter valt sig en Diktator,
uppdraga till Konungen och Rådet Riksstyrelsen på 12 års
tid, med makt att göra och låta, som dem bäst synes,
dock enligt de grundlagar vi ägde; på det att under
cn sådan tid den inbördes oenigheten måtte aftyna, så
att Ständerna derefter med förnyade hjertan kunde
sammanträda, att vidare bekräfta de goda författningar,
som af Konung och Råd emellertid tagne blifvit. Detta
skulle roed all force i Bondeståndet pousseras: likaså i)
i) Den vid denna Riksdag så myndige Borgmästaren
Sandblad upptog i sjelfra verket iter den redan vid 1769 1rs
Riksdag väckta frågan om presternas vederlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
