Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afseende på politiken, från hvilkas styrelse de voro
uteslutna, började ej allenast omgås med hvarandra,’
utan omgås förtroligt. Hatt- och Mössenamnen blefve
begrafna i Archiverna.”
Konungen hade ofTentligen kallat sig "den förste
medborgaren bland ett fritt folk." Både hans
handlingar och yttranden tycktes bekräfta, att han dermed
hade allvar. De voro egnade att förhöja det intryck
han genom Revolutionen gjort. Man återfann i bägge
tidens bästa läror och ljusaste förhoppningar.
Den sista perioden af vår så kallade Frihetstid
hade haft tryckfrihet. Mössorna hade år 1766
utkastat den bland nationen, och i
tryckfrihetsförordningen af nyssnämnde år förklarat, att den borde äga
all den "trygghet som en oryggelig Grundlag
medförer." Gustaf 111» Regeringsform hade uttryckligen
opphäfvit alla ifrån 1680 intill 1772 såsom grundlag
ansedda stadgar. Var 1766 års Tryckfrihetsförordning
derunder inbegripen eller icke? — Svea Hofrält, der
frågan förekom, i anledning af parters påstående, att,
nu såsom förr, till tryck utbekomma
rättegångshandlingar och domar, fann den vara af sådan beskaffenhet,
att den borde hänskjutas till Konungens eget
afgö-rande; hvilket ock skedde. Det politiska i frågan var:
om tryckfriheten var öfverensstämmande med det nya
regeringssättet. Tankarna derom voro delade. De
fleste förmente, att denna öfverensstämmelse icke ägde
rum. Så pluraliteten i Hofrälten, så Rådet. Ur de
vid tillfället yttrade meningar hämta vi några bidrag till
historien om publiciteten i Sverige under det nyss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
