Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gentens egen karakter. Man måste tillstå att sjelfva
uppgiften var en af de vâdeligaste. Hvad vi ha för
ögonen är i sjelfva verket en konungamakt, som
skulle inskränka sig sjelf efter sin seger, och ingen
ting mindre än detta, sä svaga voro de återstående
lagliga kontrollerna emot den. Men hvilken makt
erbjuder väl ett sådant exempel? I Sverige åtminstone
hade det aldrig varit gifvet, hvarken af Konungarna
eller af Rådet eller af Ständerna, då omständigheterna
i någonderas händer hade lagt ett öfvervägande välde.
Gustaf III måste man göra den rättvisan, att han, i
sin tidigare regeringstid, och innan han invecklade sig
på en bana, der återgång ej var möjlig, åtminstone
försökte att begränsa sin egen makt, och detta i det
ämne, som sedermera ej minst skulle göra hans olycka,
nemligen i finanserna.
Ständernas stora finansiella regeringsmedel hade
varit Rikets Ständers Bank. Denna var ej den
äldsta inrättning af denna art i Sverige. Carl X
hade år 1656 gifvil Commissarien Palmstruch och huns
participanter privilegium, att i Stockholm och andre
rikets släder inrätta vexel- och lånebankar.
Palm-struchska Banken föll; och Carl XI:s
förmyndarregering gaf d. 17 Sept. 1668 Konungens tillständsbref åt
Rikets Ständer, att taga Banken under sin egen
förvaltning. Dess privilegium ställde den under trenne
Riksstånds garanti och styrelse, nemligen Adelns,
Presters och Borgares. Ty Bönderne hade förklarat, ”det
de hade intet förstånd deruppå och ville intet hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
