Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kSnda och vigtigare. En styrelse stadgar aldrig
slikrare sina inrättningar, än dä den förenar de
enskildas intresse med sitt. Kunna dessa intressen
sammangjutas, sä uppstår deraf en allmän tillfredsställelse.
Det är, i min tanka, första regeln. Den andra är,
alt, om folkets skyldighet är att uppfylla statens
be-hof, det blifver regeringens att för detsamma lätta
medlen dertill. Det tredje, att regeringen alltid har
större säkerhet för sina inkomster hos
korporationer och societeter, än hos några privata. —
logen ting strider mer mot dessa maximer än
monopol ier. — Men, oberäknade dessa vigtiga skål,
finnas det andra, som i denna fråga tala för
hufvud-vudstadens Borgerskap1). Härifrån utgår missnöjet,
om det får rota sig, och sprider sig i provinserna.
Stockholms Borgerskap har utmärkt sig genom sitt
nit vid revolutionen. Sedan har detta Borgerskap
blifvit tryckt af pålagor, mer än under den tid, då
Anarkien hos oss var i sin höjd. Beröfvar man det
medlen till lofligt förvärf, skola de förmögnaste af
denna korporation draga sig ur handlen. Till dessa
reflexioner lägger jag en annan. Det tidehvarf, hvari
vi lefva, är smiltadt af en sjelfständighets- och
upp-rorsanda. Folket, troende sig mer upplyst om sina
rättigheter och intressen, kan blott hållas vid sina
skyldigheter genom varsam klokhet. Faktionerna kunna
åler vakna, och grannarne af dem begagna sig.”
1) FOrc bränvinsförbudct bade ItrSnneri- och
IJryggare-aocieteten i Stockholm haft rättigheten alt forse bufnidsiaden
med bränvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
