Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördomar ända intill sin död ; att den fördel hon ville
göra sina gynnade barn dessutom lätt kunde slå ut
till deras skada, och alt hon dermed ej skulle
förbinda dem till någon tacksamhet. — Jag talte för
Hertig Carl och för nödvändigheten att dela lika. Jag
sade, att han fortjente hennes kärlek lika mycket som
Hertig Fredrik, alt med sitt brusqua humör han var
mindre tålmodig än andra, men att hans hjerta
var godt, och att han hade en solid karakter, till
hvilken man kunde förlita sig. Hon svarade: ”Han
är min son. — Jag är ej onaturlig, ehuru, att säga
sanningen, jag älskar honom mindre 5n mina andra
barn. Men Gud bevare oss att förlora Konungen!”
Hon yttrade detta med rörelse, och utbredde sig i
beröm öfver E. M,, mer än jag kan säga..... För-
öfrigt sade hon: ”Med testamentet är jag ej nöjd.
Jag skall ändra det”1). — Jag är öfvertygad,
fortfar brefskrifvaren, att, om man ej finner medel att
äter omvända Enkedronningen, E. M. skall ha det
nöjet att återfinna en öm mor. Hvilken
tillfredsställelse för E. M. alt lefva väl med Mor och
Gemål! Det är en vän af huset, —■ en lilcl lika
hedrande som kär for mitt hjerta — som vågar göra
sin goda Herre denna erinran. Jag hoppas få
upprepa för Enkedrottningen allt hvad jag så ofta sagt
benne, och det skall göra verkan, om hennes lynne
blir skonadt i småsaker, som i delta förhållande
ömsesidigt verkat mera ondt än de stora.”
J) Detta skedde ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
