Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
falldiga nerfsjukdomar, de (äta convulsioner, som bland
dem, sedan några och tjugu år, varit gångbara, äro
säkert en följd af skillnaden emellan södra Europas
klädedrägt och det norras klimat.......Hvad fruntim-
ren beträffar lemnar Ryssland oss ett friskt bevis väl
af det motstånd de i början gjort, men också af den
korta tid samma motstånd varat ; de beqvämade sig
villigt, öfverlygade om den nya dräglens mera be-
qvämlighet och nytta.......Ryska Kejsarinnan, drifven
af samma ädelmodiga tänkesätt, som upphöjer henne
icke mindre öfver dess kön än dess samtida, och för
att icke längre härma de utländska bruk, har
redan återställt fruntimren vid sitt hof en nationell
drägt ’).... Emellertid tycker jag mig höra flera rop
upphäfva sig häremot. Jag ser farhåga och fördomar
väpna sig mot alla nyheter. Hvad, säger en, byta
om klädedrägten för en hel nation? Jag svarar:
hvarför icke? om denna ändring blott har till föremål att
for alltid utestänga utländska moder; om den
verk-ställes genom efterdömen, genom hågen att behaga
sina förmän, genom lusten att likna de förnämsta i
riket; om den införes småningom, utan tvång, utan
forordning; om dragten, som i stället antages, är
mera beqväm, mera varm, mera gjord efter klimatets
skick, och framför allt mindre kostsam, medelst dess
varaktighet och oförändrade form, i jemförelse med
ständiga ombytligheten af den, som man aflägger. —
Hvad! lärer åter en annan vilja säga, mot 18:de 1
1) Vi l»a uppflyttat denna sista anmärkning, (som först
fö-rrliømmrr emot slutet), i det sammanhang hrari den nu alÅr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
