Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på något sätt hu velat inskränka Adelns fria
öfver-laggningsrält. Hvilken ton Toll redan fog sig, kan
inhämtas deraf, att lian nu påstod, det Gyllensvahn horde
för sådant allvarligen straffas. Konungen förklarade,
att Gyllensvahns ord borde qvarstå, såsom ett bevis, att
i Gustaf UI:s tid det varit Svenske Män lofgifvet, att
inför thronen fritt få yttra sina tankar angående de
årender, som vid ett Riksmöte dem blifvil till
öfver-läggning meddelade: — ett yttrande, som gjorde ett
lifligt intryck.
Så var Riddarhuset förvandlad). Förändringen
visade sig likväl snarare uti en förminskad vigt af det
hela, än i någon ny verkelig styrka gifven åt
Aristokratien inom Riddarhuset. Dennas åter upplifvade fordna
betydelse var i alla afseenden endast skenbar; mer än
kanske Konungen, som var svag för det aristokratiska
skenet, sjelf, i ögonblicket af denna förändring, insåg.
Man gör ej Aristokratier. Att vilja från thronen
skapa dem medelst förordningar, är första tecknet till
deras förfall. Skenet godtgör ej bristen på verklighet.
Och man kunde nästan säga detsamma om alla de
rättigheter, som ännu i Regeringsformen voro
Ständerna lemnade.
Enligt Gustaf Adolfs Riddarhus-ordning
nämnde Konungen LandtMarskalk. Han öfverlemnade
nu den gamla Landtmarskalksstafven till Friherre Hugo
Herman von Saltza; och i den ed, som den nye
LandtMarskalken affordrades, blef infördt, att han äfven
hade alt ställa sig Riksdagsordningen af d. 24
Januari 1617 till efterrättelse. Denna, egenlcligen ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
