Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märktes alla uf lidehvorfvets upplysning, som började
mildra de positiva lagarnas hårdhet genom afseende på
naturlig rättvisa och billighet. Gustaf III, som efter
sin Revolution hade afskaffal torturen, framgick på
samma bana vid 1778 års Riksdag, genom sina
propositioner: om moraliteten i lagen och hvad i lagen
han finnas som uppmuntrar angifvare och störer
ärlighet och förtroende -— om mildring af dödsstraff
för barnamord, samt några andra brott och
missgärningar f) — om Preskription i Brottmål eller
stadgande af en tid, hvarefter brottmål ej mera få
åtalas — om inskränkning af de vilen och böter, som
Domare och Exekutor er af egen åtgärd och dom
tillfalla — samt att andre brott icke må beläggas
med straff af ärans förlust, än de hvilka uti sig
innefatta infami eller nedrighet och skam. De i
följe deraf i allmänna lagen af Konungen föreslagna
förändringar blefvo af Ständerna i det mesta antagna* *
Men liksom för att försöka, om det initiatif i
lagfrågor, som 42 §. af Regeringsformen äfven åt
Ständerna förbehöll, verkligen stod dem öppet, gjorde
Ständerna sjelfva en proposition i samma anda, om
Religionsfriheten, och de vilkor, hvarunder den
i riket kunde åtnjutas. Den blef af Konungen
bifallen, och föranledde Toleransediktet af den 24 Januari
1781 *).
6 Deribland uppliäfvande nf dödsstraff för trolldom.
*) Oin detta skri feer Konungen till Greffe Creutx från
Drottningholm den 19 Aug. 1781. ”Se här, min k. Grefre,
Tolcrunsediktet, enligt Riksdagsbeslutet. Jag tror att ni der skilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
