- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 2 /
186

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga omöjligheten att någonsin vilja missbruka sin makt,
som för öfrigl i sin utöfning ej ar, såsom tillförene,
af någon mot vigt hindrad” ’). — Det var i sjelfva
verket alt säga ut hvad som syntes vara resultatet
af 1778 års Riksdag, alt Ständerna hvarken mer
eller mindre betydde, än Konungen ville. Den
tillämpning författaren gjorde var ännu mera träffande. Han
säger: ”För exempel, min Herre, ni och jag, tillika
med hela Svenska Nationen (lörhända femtio personer
i hela riket undantagne) äro till alla delar öfvertygade
om den sanningen -, att den regale och borlarrenderade
Bränvinsbranningen medför oändligen större
olägenheter än förmåner. Detta är ett ekonomiskt ämne,
öfver hvilket det alltså, enligt tryckfrihetsförordningen,
skulle vara tillåtet, alt med anständighet och
patriotism yttra sina tankar. Men så snart någon det
vågade göra, finge han ofelbart ofvannämnde
Vederbörande till sina afsvurna fiender, som skulle förklara
honom för en landsförrädare och upprosstiflare, värd
att kläda stegel och hjul. Och ni må ingalunda
tvifla, att deras mäktiga influence ju genast bragte
Domaren att anse för högst behörigt, att en sådan
auktor genast blefve af Boktryckaren namngifven
och ställd till ett mål för dessa Vederbörandes
out-släckeliga hämnd ; ehuru han efter tryckfrihetsordningens 1

1) I sin förklaring till Hofrättcn säger llalldin om
rege-ringssfttet: ”Vi hafva ej lof att kalla det hvarken
Despotiskt eller Souveraiiit; det är ej heller hvarken
Aristokratiskt eller Demokratiskt. Jag trodde mig alltså
beteckna dess egentetiga lynne, då jag kallade det en
Dygde-regering.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/20/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free